2007-02-21

Specialdesignad för att vara precis hur som helst


Annika Dahlström, forskaren vi alla älskar att basha just nu, satt igår morse och pratade i radion, sade saker som fick mig att ömsom skratta högt som en annan gatudåre och ömsom att morra bittert och svära så fult jag bara kan (och det är ganska fult det).

Enligt Dahlström är en av anledningarna till varför män inte är lämpade att vårda barn att deras fingertoppar inte är lika känsliga som kvinnors vilket leder till att de är ovarsamma med sina avkommor. Dahlström ger exempel som att pappor vid flera fall av misstag skall ha skakat och ruskat sina barn så att de har skadats. De vet helt enkelt inte hur ömtåliga spädbarn är.

Men att skaka och ruska ett spädbarn är inte att "inte förstå bättre", det är en våldshandling. En sådan utför man inte av misstag för att man saknar ett par nervändar i långfingret, en sådan gör man när man vill kontrollera en situation eller annan individ. Och alla vuxna vet att man inte får spöa någon, inte ens ett litet plyte som skriker - alla utom Annika Dahlström. Dahlström själv har medgivit att det här handlade om ett fåtal fall som hon sedan dragit generella slutsatser ifrån - utan att fundera på om (vålds)handlingen kan ha andra orsaker än strikt biologiska det vill säga.

Kvinnor, å andra sidan, är "specialdesignade" för att vara just mammor. Att vi förnekar oss och försöker ha yrkesliv, eller något som helst liv utanför hemmets väggar för den delen, kallar Dahlström för "den manliga tvångströjan". Vi är instängda i krav på att tänka "som män". Men jag är inte specialdesignad för något alls. Jag är inte specialgjord för att vara kvinna, inte för att föda ungar, inte för att vara hemma och putsa matsilvret. Jag bestämmer själv vad jag är specialdesignad till, vare sig det handlar om att skriva en avhandling, bli skateboardproffs, lyckas skapa den perfekta koppen kaffe utan att äga en espressomaskin eller röja minor på Balkan. Jag bestämmer själv och om jag sedan har några kroppsliga hinder för att genomföra det jag vill - som ett amputerat ben, en synskada eller kanske ett dåligt hjärta - så får jag väl klura ut ett sätt att lyckas ändå. Men jag vägrar se min fullt fungerande kropp som ett hinder i vad jag vill göra bara för att den råkar besitta äggstockar och livmoder och lite hormoner. Och jag går inte på det bara för att Annika Dahlström vill vända det hela till någon slags fördel för mig, "det är inte att det är fel på dig, det är bara att du är lite annorlunda och därför bra på andra saker... som att krysta och amma".

Men det som upprör mig allra allra mest i hela soppan är den rubrik som en annan bloggare satte på sitt inlägg om Dahlström och hennes forskning: "Annika Dahlström retar kvinnorna". Jag vet inte jag men om någon kom och sade till mig att jag inte kan ta hand om spädbarn för att jag saknar lite känsel i fingertopparna så skulle jag bli rasande. Om någon i rullstol kan ta sig genom den malaysiska djungeln på motorcykel så ska väl jag kunna ta hand om en unge oavsett hur mina fingrar ser ut. Men det är tyst som från graven från män som just blivit ogiltigförklarade som pappor. Varför står ni inte upp för er rätt att vara föräldrar?

____________________
A Girl Named Dick arbetar med genus- och utbildningsfrågor. Bor av någon anledning just nu i Göteborg. Är alltid på jakt efter ett Rollerderby och riktigt bra kaffe.

6 comments:

Mr K said...

Håller helt med dig,hur kan män som grupp stå tigande och villigt bli diskvalificerade som fäder?!?
Som ansvarstagande och engagerad pappa kan jag själv inte förstå hur det har blivit så här.
Men det blir ju bättre och förhoppningsvis så kommer åsikter av den typen Annika Dahlström för fram att dö ut.
Hoppas jag.

Victor said...

Jag tänker att majoriteten av de goda papporna inte riktigt vet ut eller in när de hör Annica Dahlström, och blir debattförlamade. Men några ringde in till Ring P1 imorse!

Anonymous said...

Hej!
Var det inte du som skrev att abort borde vara tillåtet fram till förlossningen på din förra blogg?
Varför tycker du att det är en rättighet att få ett fullgånget barn dödat med en sax i nacken kvällen innan beräknad förlossning(ledsen att jag är så brutal, men både du och jag känner till vilka metoder som används vid extremt sena aborter) men en avskyvärd våldshandling att skaka ett två dagar gammalt barn?
Exakt vad är det för magiskt som händer på de där två dagarna?
Jag är uppriktigt nyfiken på hur du tänker i den här frågan.
Och om du undrar: Nej, jag är ingen abortmotståndare.
Jag tycker den svenska abortlagen är något att vara stolt över.
Men att döda ett barn kvällen innan beräknad förlossning kan jag inte kalla abort.

Anonymous said...

De flesta aborter i Sverige genomförs innan vecka 12. Av det fåtal som genomförs efter vecka 18 handlar det nästan uteslutande om foster med fosterskador så grava att fostret inte kommer att överleva utanför kvinnans kropp. Vad får dig att tro att detta skulle förändras bara för att gränsen inte finns där?

Det är inte begränsningen i aborträtten som hindrar kvinnor från att bära ett foster i sin kropp i 8 månader för att sedan, en dag innan förlossning, kallblodigt genomgå ett komplicerat och smärtsamt medicinskt ingrepp för att abortera fostret. De som genomgår sena aborter gör det för att de har goda skäl, skäl vi måste respektera. Lagen som inte tillåter fri abort efter vecka 18 finns för att begränsa kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar. Vad har anonyma byråkrater på Socialstyrelsen med min kropp att göra?

Så länge vi har en tidsbegränsad aborträtt så kommer möjligheten att ytterligare begränsa vår rättighet till våra liv att finnas. Det öppnar för diskussioner som bortser från kvinnors möjligheter och rättigheter till sin egen kropp, sitt eget liv och sina egna val, och vrider debatten till att handla om små gulliga bäbisar som slaktas av onda häxor. Jag går inte med på den beskrivningen av ofrivilligt gravida kvinnor, jag litar på att de kan fatta sina egna (ibland outhärdligt svåra) beslut.

Anonymous said...

Jag tycker inte att en abort kvällen innan beräknad förlossning på något sätt har med kvinnans självbestämmande och rätt till sin kropp att göra.
Det handlar nämligen inte om att få slippa ha något hon inte önskar ha i sin kropp,vilket är själva vitsen med aborträtten. Det handlar om att hon vill ha ett lik istället för en levande människa, och inga skäl i världen är goda nog för det.

Du menar att byråkrater på socialstyrelsen inte har någon rätt att bestämma över din kropp.
Men vad har du för rätt att kräva att en läkare aktivt ska döda ett barn kvällen innan beräknad förlossning? Jag är ledsen att du tar illa upp, men jag tycker att du verkar lite naiv.
Tror du verkligen att någon enda svensk läkare skulle gå med på att utföra ett sådant ingrepp?
I Canada, där det som du säkert vet inte finns någon abortgräns finns ingen läkare i hela landet som vill utföra ett sådant ingrepp.I USA finns det väl en eller två om jag inte missminner mig.Och frågan är hur "hjälpsamma " de skulle vara om de inte fick 80.000 per gång.
I övriga världen finns kanske två, tre till.
Och du tror att en lagändring skulle göra någon skillnad för huruvida kvinnor skulle få tillgång tillgång till en sådan här "rättighet" eller?

Ja, det du skrev om när svenska aborter utförs och varför är sant.
Jag vet det.
Jag vet också att anledningen till att kvinnor i USA överhuvudtaget önskar göra abort så sent beror på att det är ett sjukt land på många sätt, obefintligt socialt skyddsnät,på vissa ställen mycket dyrt att göra även tidiga aborter m.m
Det måste ju bero på något att "rätten" överhuvudtaget är efterfrågad där och inte här.
Nu har jag bemött dina åsikter och argument.
Skulle du vilja svara på min fråga nu, varför det är en rättighet att döda ett barn kvällen innan förlossningen men ett grovt brott att skaka det så att det skadas när det är två dagar gammalt.
Du pratar om kvinnans rätt att själv bestämma över sin kropp och sitt liv.
Varför ska då den rätten enligt dig inte gälla även efter förlossningen.
Ponera att en kvinna som absolut inte vill ha barn inte hade de där 80.000 och därför inte kunde få en sen abort.Hennes skäl att eliminera barnet är ju exakt de samma och lika starka även efter förlossningen. Varför ska hon inte rfå göra det längre då tycker du?

Anonymous said...

Men jag går inte med på ditt exempel om kvinnan som skall döda ett barn en kväll innan en förlossning. Det är inte sannolikt eller relevant för abortfrågan EFTERSOM DET INTE HÄNDER. Det behövs ingen begränsning i aborträtt eftersom kvinnor själva vet när det är rätt eller fel för dem att genomgå aborter.

Vad gäller läkare och min eventuella naivitet och deras vilja att döda barn kvällen innan en förlossning, återigen: Det är ett absurt exempel som inte har något med frågan att göra och jag går inte med på det. Om vi pratar läkares inställning till att genomföra aborter efter vecka 18 så får du väl fråga dem, jag är inte läkare.

Tillgång och möjlighet att få genomföra en abort om man så önskar är jätteviktigt och det finns både geografiska, ekonomiska och sociala orsaker till varför vissa kvinnor förvägras den rätten. Men vad jag tycker om aborträtten och dess begränsningar påverkar inte andra kvinnors tillgång till abort, det är en helt annan fråga och så allsmäktig är jag inte att jag påverka alla kvinnor i hela Sverige med mina förslag på lagändringar.

Nu har jag besvarat dina frågor (som faktiskt inte har något med det inlägg jag skrev eller den här bloggen överhuvudtaget), nu är den här diskussionen avslutad.